faza657 – Badass Sports

Harry Kane åttonde engelsman att nå 30 mål

Fakta och historik Nyheter april 23, 2015 av faza657

Harry Kane blir den åttonde engelsmannen att nå 30 mål under en och samma säsong sedan Premier League startade 1992 och närmar sig nu giganter som Gary Lineker, men Dixie Dean når han nog aldrig.

Inte sedan 1991/92 har en Tottenham-spelare gjort 30 mål under en och samma säsong och då hette han Gary Lineker och slutade på 35 mål. Kane har därmed fem matcher på sig att nå eller slå Lineker. Än mer anmärkningsvärt är att Kane blott är den åttonde engelsmannen att nå 30 mål i samtliga turneringar sedan Premier League startade i början på 90-talet.

De andra sju spelarna är:

Ian Wright, Andy Cole, Alan Shearer, Robbie Fowler, Matthew Le Tissier, Kevin Phillips och Wayne Rooney.
Alan Shearer och Ian Wright sticker ut genom att ha klarat gränsen fyra gånger vardera, medan Robbie Fowler har tre.

30 ligamål en klassisk drömgräns

Harry Kane har gjort 20 mål i Premier League. Faktum är att drömgränsen i engelsk fotboll har länge legat runt 30 ligamål, vilket ytterst få klarat av från 70-talet och framåt. Säsongen 1971-72 gjorde Manchester Citys Francis Lee 33 mål i ligan och därefter blev det en nästan omöjlig gräns i ett allt målsnålare fotbollsklimat.

Under 1977/78 lyckades dock Evertons store centerforward och Tipsextra-profil Bob Latchford nå 30 mål, vilket belönades med en premie på 10 000 pund. Latchford fick dock inte ut så mycket glädje av prissumman som han delade broderligt med lagkamraterna. Resultat blev istället en tung skattesmäll.

Det dröjde till 1983-84 innan Liverpools notoriske målgörare Ian Rush lyckades med konststycket att vinna skytteligan på 32 mål.

Säsongen 1985/86 gjorde Gary Lineker 30 mål då han med sitt Everton var nära att vinna både ligan och FA-cupen, men slutade tvåa i båda. Han blev dock Player of the Year och vann VM:s skytteliga med sina sex mål. Lineker gjorde totalt 42 mål för Everton den säsongen. Det sista kom i FA-cupfinalen och gav The Toffees ledningen, men Liverpool med Ian Rush i spetsen ville dock annat och matchen slutade i besvikelse och 1-3.

Året därpå satte en viss Clive Allen sitt 49:e mål genom att göra 1-0 i FA-cupfinalen för Tottenham mot Coventry, men även där slutade allt i besvikelse, då Coventry vände och vann till slut med 3-2. Clive Allen lyckades dock göra 33 mål i ligan. Även skytteligatvåan Ian Rush nådde 30 mål.

I allmänhet kan man säga att i och med starten av Premier League 1992 blev spelet alltmer anfallsvänligt och målen desto fler.

Spelare som vunnit Premier Leagues skytteliga med 30 mål eller mer är:

Andy Cole (Newcastle), Alan Shearer (två gånger för Blackburn Rovers), Kevin Phillips (Sunderland), Thierry Henry (Arsenal), Cristiano Ronaldo (Manchester United), Robin van Persie (Arsenal) samt Luis Suarez (Liverpool).

Den främste genom alla tider – Dixie Dean

Ingen kommer dock någonsin att slå alla tiders ligamålrekord som togs av 20- och 30-talens superstjärna William Ralph Dean, även kallad Dixie Dean. Fostrad i Tranmere Rovers tog han sig från Birkenhead på andra sidan floden Mersey till storlaget Everton FC, där det blev två ligatitlar och en FA-cuptitel. Säsongen 1927/28 lyfte han sin första ligatitel, men framförallt lyckades han med det omöjliga att göra 60 mål i ligan under en och samma säsong. De tre sista gjordes i den avslutande matchen mot Arsenal. Dean var en superstjärna före det egentligen fanns superstjärnor.

Dean var en gigant på sin tid och gjorde även 18 mål på 16 landskamper för England. På den tiden spelades inte lika många landskamper som nu. England ställde inte ens upp i VM, då de ansåg sig för bra… Dessutom var Dean med och gjorde ett mål i en fullkomlig överkörning av Spanien på Highbury 1931 där dess store hjältemålvakt Ricardo Zamora blev så förkrossad att han tog till tårarna.

Totalt sett blev det två hat-trick för England och 37 för Everton. Under sin karriär gjorde Dixie Dean hela 43 hat-trick och det blev 440 mål på 497 matcher. En berömd duell på den tiden var mellan Dean och en av Liverpool FC:s främsta målvakter genom tiderna Elisha Scott. Det blev dock 19 mål på 17 Merseyside-derbyn för Evertons berömde centerforward.

Förutom den ymninga målfabrikationen finns det otaliga historier om Dean. Ett exempel är när han under en försäsongsturnering i Tyskland 1932 förbjuder sina medspelare att göra nazihälsningen. En av matcherna spelades nämligen i Dresden och på läktaren fanns två nazikoryféer i form av Joachim von Ribbentrop och Hermann Göring. Nazisterna var då nära sitt maktövertagande och trycket på Everton att genomföra nazihälsningen var stort, men det hela stoppades av lagkapten Dixie Dean.

Det finns även ett annat berömt exempel från andra världskriget när en italiensk krigsfånge spottar i ökensanden framför sina vaktande engelsmän och utbrister: ”F—a ya Winston Churchill and f—a ya Deexie Dean!”

* * * * *

Harry Kane är en engelsman som har framtiden för sig. Det är en bit kvar till moderna giganter som Gary Lineker och Alan Shearer och förhoppningsvis blir han inte en säsongsslända som Clive Allen. Men en Dixie Dean blir nog han aldrig. Med det är sannerligen inget att skämmas över.

Som den legendariske Liverpool-managern Bill Shankly sa:

”Dixie was the greatest centre forward there will ever be. His record of goalscoring is the most amazing thing under the sun.”

…

Fortsätt läsa

Historien talar emot Reading

Att ett lag utanför Premier League vinner FA-cupen hör inte till vanligheterna. Blott åtta lag har lyckas med bedriften sedan starten 1871.

Det säger en del om turneringens dignitet och tradition samt vilket försvinnande litet nålsöga det handlar om för de klubbar där FA-cupen kan jämföras med den amerikanska drömmen, det vill säga alla kan lyckas att ta sig hela vägen fram, oavsett samhällsställning, eller i detta fall var i ligasystemet man kommer ifrån. I teorin så skulle alltså Reading kunna bli nummer nio på den listan.

Nu finns där visserligen ett rejält hinder redan i lördagens semifinal i form av Arsenal som tillsammans med Manchester United är FA-cupens mest framgångsrika lag genom tiderna. Men Reading har genom sina två kvartsfinaler 2010 och 2011 kommit allt närmare och får ses som ett av de lag utanför högsta divisionen som är ett hot mot de etablerade.

FA-cupen har kanske inte längre samma lyster över sig som tidigare. Förr var nog den största pojkdrömmen för varje brittisk fotbollsspelare att lyfta cupbucklan på Wembley. I drömmarna sannolikt större än ligatitlar och Europacuper. För många var en seger på Wembley inför 100 00 åskådare själva drivkraften till att bli professionell fotbollsspelare. Det är annorlunda nu, men ändå är det oftast de etablerade som vinner och av fansens uppskattas alltid en titel.

Tottenham Hotspur blev historiska 1901 genom att bli det första – och sannolikt sista – laget utanför det professionella ligasystemet som vann FA-cupen. Spurs spelade då Southern League och blev invalda i Football League först 1908. Inget lag i tredje och andra divisionen (idag League One och League Two) har vunnit eller ens varit i final i FA-cupen.

Tre magiska skrällar

Sunderland
The Mighty Leeds United, under Don Revies ledning vann ligan 1973/74, var regerande FA-cupmästare och hade precis avslutat ligasäsongen 74/75 med en tredjeplats när andradivisionens sexa, Sunderland väntade i FA-cupfinalen. Leeds lagkapten Billy Bremner hade säkerligen kvar känslan i hjärta och händer från föregående år, den så eftertraktade känslan att kliva upp för Wembleys trappsteg, ta emot kungligheternas gratulationer sedan lyfta pokalen inför lagkamrater och fans.

Men oavsett om känslan fanns där så blev det ingen andra seger i följd för Leeds, för finalen gick inte som man tänkt sig. Istället blev det Sunderland som fick uppleva sin blott andra FA-cupseger (den första kom 1937) och lagets finaste stund sedan 1930-talet, efter det att Ian Porterfield skickat iväg en stänkare upp i nättaket från nära håll.

Southampton
Bara tre år senare stod förstadivisionens tredjeplacerade lag återigen lag mot andradivisionens sexa. Denna gång var det Manchester United mot Southampton. United hade överraskat i cupen då säsongen tillbringats i andradivisionen. Faktum var att de åkte ur förstadivisionen i sällskap med Southampton säsongen 1973/74. The Red Devils upphämtning hade dock gått fortare och nu stod de båda mot varandra i en klassisk final på Wembley.

Och denna gång blev det alltså Southampton fick det sista skrattet i och med Bobby Stokes avgörande i 83 minuten.

West Ham United
Tabellrelationen var skrämmande lik när förstadivisionens fjärde placerade lag Arsenal tog sig an andradivisionens sjua West Ham United.
Arsenal var dessutom i sin tredje raka final och strävade efter sin andra raka vinst. Här lyckades istället West Ham och mittfältseleganten Trevor Brooking som gjorde målet och laget från östra London fick lyfta pokalen.

Övriga andradivisionslag som vunnit FA-cupen:

Notts Co 1894, Wolves 1908, Barnsley 1912 och West Bromwich Albion 1931, där WBA är det enda lag som dessutom lyckats med uppflyttning samma år.

Säsongen 2007-08 var tre av fyra semifinalister utanför högstaligan, men det var till slut det enda Premier League-laget Portsmouth med Harry Redknapp vid rodret som tog hem cupen till slut.

Återstår att se huruvida Reading kan skrälla och upprepa Southamptons, Sunderlands och West Hams prestationer.…

Fortsätt läsa

Erfarenhet och hjärta krävs för Readingskräll

FA-Cupen Inför veckans Stryktips Nyheter april 17, 2015maj 27, 2022 av faza657

Visst är Arsenal favoriter, men Reading kan mycket väl slå ut Arsenal ur FA-cupen. Hur otroligt det än kan låta, men då måste lagets hjärta Jem Karacan och deras speciella FA-cupmålskytt Hal Robson-Kanu kliva ut på scenen när det nu gäller som allra mest.

FA-cupen handlar om rutin Få lag går hela vägen bara en gång och sedan aldrig mer, men flertalet lag kommer in i stim där man kan ta både en och två pokaler och ofta gå långt i turneringen. Just motståndarna Arsenal är ett bra exempel på ett lag som vid olika tillfällen i historien kommit in i FA-cupstim där framgång fött framgång. Erfarenheten av att gå långt i FA-cupen är nog det allra bästa framgångsreceptet för att samma spelare ska ta sig ännu längre säsongen därpå. Erfarenhet: Reading har två kvartsfinaler i bagaget och Reading kan mycket väl vara inne i en sådan fas.

Säsongen 2009/10 samt 2010/11 avancerade The Royals till kvartsfinal och tog skalper som Everton, Liverpool och Manchester City. Känslan av ett lag som kan gå långt i en FA-cup etablerades och är också något som de fortfarande har nytta av rent mentalt. Inte minst därför några av spelarna varit med om dessa resor. Vägen fram till semifinalen denna säsong har inte alls kantats av samma tuffa motstånd, å andra sidan är Reading av idag inte ett lika starkt fotbollslag som under 2009-11.

I kvartsfinalen mot Bradford togs dock en imponerande 3-0 seger, vilket ger ytterligare råg i ryggen inför ett sådant svårt möte som mot Arsenal. Även om Readings erfarenhet inte alls kan jämföras mot The Gunners, så finns den där och bara det gör att också chansen existerar, om de vågar kliva fram och ta den.
Hjärtat: Jem Karacan plockade ned Steven Gerrard

Hjärtat och målskyttet är nyckeln

Jem Karacan är en turkisk mittfältare som kommit fram ur Readings akademi. Beslutsam, tuff tacklare och med en bra passningsförmåga ansågs han som ett så pass stort löfte att Galatasaray och Manchester United visade intresse för honom i unga år. Det blev dock Reading med debut 2008, och framförallt utmärkte han sig i FA-cupen 2009/10 och toppade med en lysande insats mot Liverpool. Följande säsong valdes han av fansen till årets spelare, blott 22 år gammal.

Jem Karacan var med om båda FA-cupäventyren, men har sedan dess haft problem med svåra skador. Det hindrade dock inte att han blev utsedd till lagkapten i juli 2014. Karacan har nyligen återkommit från skada och är nog inte garanterad en plats i semifinallaget, men med tanke på hans hjärta för klubben, inneboende förmåga och erfarenheten från tidigare FA-cupäventyr bör han leda sitt Reading mot Arsenal. Karacan är det hjärta Reading måste ha med sig in i semifinalen.

Målskyttet: Robson – Kanu i ett FA-cupstim och i vassen lurar gamle Yakubu. Hal Robson – Kanu är engelsmannen som spelar i Wales landslag och ofta håller till på vänsteryttern. I år har han gjort ett mål på 28 matcher i The Championship, men tre mål på fem FA-cupmatcher. Robson – Kanu har onekligen trivts i FA-cupen denna säsong och det kan mycket väl bli en avgörande faktor om matchen står och väger.
Som sagt, framgång föder framgång.

Och skulle inte Robson – Kanu lyckas finns där i kulisserna den gamle Yakubu Aiyegbeni som under sin tid i Portsmouth, Middlesbrough och Everton hade ett av de allra bästa målsnitten i Premier League. Inte riktigt samma spring i benen hos den forne nigerianske landslagsmannen, men han avgjorde i den 82 minuten mot Derby i FA-cupens femte omgång.
Visst, det kommer bli svårt, och på alla fronter är Arsenal starkare. Bättre lag och bättre spelare, men också mer erfarenhet där inte minst fjolårets känsla av att vinna FA-cupen slår Readings två kvartsfinaler. Men ändå, det finns en viss chans för Reading om allt klaffar mellan erfarenheten, hjärtat och målskyttet.…

Fortsätt läsa

Arsenal mot ännu en final i FA-cupen

Inför veckans Stryktips Nyheter april 16, 2015 av faza657

Arsenal är ett lag som vet hur det är att komma in i ett så kallat FA-cupstim, det vill säga flera finaler på raken. I år har man chansen att passera United och bli det lag med flest FA-cuptitlar.

Framgång föder framgång, vilket även gäller FA-cupen. Historiskt finns flera exempel på back to back-vinster, men också lag som spelat tre finaler efter varandra. Arsenal är ett av de mer klassiska FA-cuplagen med 11 FA-cuptitlar, vilket gör The Gunners till det mest framgångsrika laget i FA-cupens historia tillsammans med Manchester United som också har 11 titlar. Arsenal och United har dessutom flest finaler, hela 18 stycken vardera.

Med andra ord gäller det mer än vad man kan tro i helgens semifinal mot Reading som också är match nummer ett i veckans omgång av Stryktipset. Vinner Arsenal får man nog anses som det främsta FA-cuplaget genom tiderna, åtminstone statistiskt sett.

Första storhetstiden på 30-talet, dubbeln 1970/71 och besegrade av Leeds

Första finalen för Arsenal var 1927 och första titeln kom 1930. Trettiotalet var en framgångsrik period för Arsenal, i ligan såväl som FA-cupen, under ledning av den legendariske Herbert Chapman. Arsenals första storhetstid. Förutom två finaler på 50-talet så var det 1971 där Arsenal tog The Double 1971, det vill säga ligatiteln såväl som FA-cupen. Charlie George avgjorde FA-cupfinalen mot Liverpool i förlängningen.

Året därpå hamnade Arsenal i final igen, men då blev Leeds för svåra och det hela avgjordes av måltjuven Allan ”Sniffer” Clarke. Hjälten från året innan Charlie George hade ett skott i ribban, men detta var Leeds dag med managern Don Revie i spetsen.

Tre finaler på raken

Därefter följde några tuffa år för The Gunners men 1978 var det åter dags för final. Denna gång mot Ipswich Town. Ett mål av Ipswich Roger Osborne förhindrade Arsenal den riktigt stora lyckan.

Utan att på något sätt imponera i ligaspelet fortsatte Arsenal på FA-cupspåret och 1979 var det final igen. Denna gång i en klassiker mot Manchester United. Arsenal går upp i en 2-0 ledning, som de håller till 86:e minuten, men bara några minuter senare stod det helt plötsligt 2-2 och en förlängning väntade. Trodde nog alla… Då drog den begåvade mittfältsstrategen Liam Brady upp ett nytt anfall – på samma sätt som han legat bakom de två första målen – och det slutade med att en framstormande Alan Sunderland gör sitt andra mål och Arsenals tredje i den sista självande minuten. I den 86:e minuten stod det 2-0. I den 89:e 3-2. En makalös utveckling där känslorna från de båda lagens fans besökt såväl himmel som helvete. Arsenal fick lyfta pokalen och deras fans fick avsluta dagen, veckan, månaden och fotbollssäsongen i himlen.

Det skulle bli en tredje final på raken 1980 mot divison 2-laget (nuvarande Championship) West Ham United. Båda lagen hade tagit sig vidare efter dramatiska semifinaler, där West Ham behövde omspel för att ta sig förbi Everton och Arsenal tog sig igenom tre omspel för att ta sig förbi ett Liverpool som siktade på The Double. Merseyside fick dock se sig besegrade av London denna gång.

West Ham var inte vilket andradivisionslag som helst. Trots nedflyttning 1977/78 hade de fått behålla sina stjärnor, främst då mittfältseleganten Trevor Brooking, och managern John Lyall var på väg att bygga ett mycket bra lag som säsongen därefter skulle sopa hem andradivisionen med stil, finess och överlägsenhet samtidigt som man tog sig till ligacupfinal där The Hammers pressade segermaskinen Liverpool.

På Wembley 1980 var det också Trevor Brooking som fick avgöra sitt, West Hams och Arsenals öde med sitt 1-0 mål.

Arsenal hade lyckats med konststycket att nå tre finaler, men två av dem hade slutat i besvikelse. Det skulle dock komma andra tider, där lyckans skulle le ett betydligt bredare leende.

Än större bragder på 2000-talet

På 90-talet tog Arsenal två FA-cuptitlar, varav ytterligare en The Double med ligan och FA-cupen 1997/98, men det var på 2000-talet The Gunners skulle klara av samma bedrift som på 70-talet, fast denna gång med betydligt lyckligare utgång. Redan 2001/2002 var det dags för final igen, men då förlorade laget mot Liverpool med 2-1 i den första finalen som spelades på The Millennium Stadium i väntan på att nya Wembley skulle bli klar.

Året därpå besegrades Chelsea med 2-0 i finalen. Fredrik Ljungberg blev Man of the Match och avgjorde med ett oerhört vackert mål. En ny The Double var ett faktum med ligatiteln och The Invinsibles skrev in sig i Arsenals historia som kanske den främsta årgången någonsin.

Det blev ytterligare en pokal i tredje finalen på raken, då Southampton besegrade med 1-0 2002/03. Och som en bonus vann Arsenal även finalen 2004/05 efter straffar mot Manchester United. Ifjol fick Arsenal åter höja bucklan och nu är The Gunners i semifinal. Är vi på väg att få uppleva ännu en FA-cupsuccé, vilket skulle göra Arsenal FC till det mest framgångsrika laget i cupens långa och ärorika historia?…

Fortsätt läsa

Toppmöte: ligaledarna Chelsea möter glödhett United

Inför veckans Stryktips Nyheter april 16, 2015 av faza657

Ligaledarna Chelsea visar mästartakter, åtminstone i effektivitet och kontinuitet. Och mästartakter lär man behöva i matchen som får ses som denna veckas pärla på Stryktipsraden – man möter nämligen glödheta Manchester United.

Den 17/1 vann Chelsea borta mot Swansea med hela 5-0, därefter har London-laget tre oavgjorda och sex uddamålssegrar. José Mourinhos lagbygge handlar om att alla ska veta sin roll och oavsett förmåga också hålla sig inom ramen för regissör Mourinhos taktiska plan. Ser vi till den senaste tidens resultat i ligan, är det bara buga för mästaren. Chelsea yxar fram segrar med minsta möjliga marginal och varvar med några oavgjorda som inte förstör poängskörden alltför mycket. Detta oavsett motstånd. Verkar inte spela någon roll vem Chelsea möter. Det är inga stora galaföreställningar, men Chelsea skrattar oftast sist.

Onekligen ett klassiskt tecken på en blivande ligamästare.

Frågan är bara hur de ska hantera ett Manchester United i toppform?

Förutom debaclet i FA-cupen mot minst lika formstarka Arsenal, börjar bollen äntligen rulla åt rätt håll för Louis van Gaals mannar. Den efterlängtade 4-2 segern mot Manchester City är den senaste i raden av formbesked från The Red Devils.

José Mourinho kommer behöva ta fram all taktisk list för att undvika ett bakslag i Chelseas marsch mot titeln och det kan mycket väl bli en för svår uppgift. En inte helt oäven chansning är väl att ett avgörande för Manchester Uniteds sida kommer från Marouane Fellaini eller Wayne Rooney, medan Loic Remy eller Eden Hazard ligger närmast till i Chelsea.

Fellaini går från klarhet till klarhet och kommer att ställa till en hel del oreda för Chelsea, särskilt i samband med fasta situationer, medan Rooney kommer vara tokladdad och det är inte osannolikt att han skapar både en och två chanser i inledningen av matchen.

Ju längre matchen går och det inte blir några mål, desto mer talar för Chelsea och då kan det hela avgöras efter en prestation av Eden Hazard. Men Loic Remy har visat sig ganska så effektiv på slutet och kan också vara den som är sist på bollen för ett avgörande i slutet.…

Fortsätt läsa

Crystal Palace i kanonform

Inför veckans Stryktips Nyheter april 16, 2015 av faza657

Alan Pardew har fått fart på The Eagles, medan West Bromwich Albion dyker mot tabellens botten. Vågar du spika Palace på veckans Stryktipskupong?

Yannick Bolaise gjorde hat-trick senast i 4-1 segern borta mot Sunderland. Bolaise hade blott ett mål innan dess och kan vara på väg in i ett stim, såsom Crystal Palace och såsom Alan Pardew-lag brukar fungera.

Det finns inga mellanting för Pardew, antingen är hans lag inne i stora svackor eller fantastiska vinstsviter. Oftast aldrig tillräckligt långt för att åka ur eller att hamna på Champions League-plats. Det är ledarskapet som kommer med Pardew och också skälet till varför han alltid kommer ha jobb, men aldrig kommer föra sina lag till framskjutna placeringar under en längre tid. Han var nära med Newcastle under en säsong, men resten blev en sorglig historia.

Men för tipparna kan det vara värt att notera att Pardew nu är inne i vinnar-zonen med sitt Crystal Palace. Fyra raka segrar och elva mål säger det mesta. Frågan är bara hur länge till? Säsongen ut? Eller tar det slut nu?

Förnedringen av Sunderland i förra veckan talar dock för att The Eagles är så pass stabila att man kan hantera lag i fritt fall. West Bromwich närmar sig fritt fall efter att ha släppt in tio mål på de tre senaste och dyker nedåt i tabellen.
Allt talar därmed för Crystal Palace. Om inte Pardews vinnarsvit tar slut på lördag?…

Fortsätt läsa

Se upp för ett formstarkt Burnley

Inför veckans Stryktips Nyheter april 15, 2015 av faza657

Burnley parkerar på näst sista plats i Premier League, men det är ett lag som kan slå vem som helst som visar på någon form av svacka eller tveksamhet.

Segern med 1-0 mot ett Manchester City ur form och utan självförtroende säger det mesta. Lägg därtill 1-1 borta mot Chelsea och 0-0 hemma mot Spurs under senare tid. Mer formstarka lag som Southampton och Swansea blev dock för svåra, medan ett Arsenal i toppform bara lyckades med en uddamålsseger i senaste omgången på Turf Moor.

Grannen i nordväst – Everton FC – har dock en uppåtgående formkurva, men även om poängen börjat trilla in, så värmer inte spelet alls på samma nivå som exempelvis ifjol. The Toffees har med sina 38 poäng en ganska säker position ovanför nedflyttningsstriden samtidigt som de inte kommer att nå Europa League. Roberto Martinez mannar är dessutom utslagna ur samtliga cuper och har inget att spela för, förutom egen plats i nästa års trupp.

Återkomsten av veteranerna Steven Pienaar och Leon Osman är dock bitar som saknats i Evertons lagbygge under året. Båda har en förmåga att vara drivande i det kreativa spelet.

Antingen är det ett avslappnat Everton som kommer ut på Goodison Park och då kan siffrorna rinna iväg till förmån för Liverpool-laget eller så kan Burnley utnyttja en eventuell bristande motivation och får de bara The Toffees i gungning lär Goodison-publiken bli frustrerad och spelarnas självförtroende åker återigen ner i skoskaften.…

Fortsätt läsa