Redan nu får alla stryktippare börja omvärdera och följa Leicester City extra noggrant fram till Premier League-starten i augusti. Managern Nigel Pearson har fått sparken. Relationen mellan honom och ledningen blev ohållbar.
Leicester City med Pearson som manager lyckades 2014/15 genomföra två säsonger under en och samma. Först usla och chanslösa, sedan ett vinnarlokomotiv och en sådan där klassisk Great Escape som lag med inneboende kvalitet kan klara av ifall de finner momentum. Pearson fann ett momentum och samma kraft och kämpaanda där mycket kretsar kring lagsammanhållning är vad tipparna skulle förväntat sig även under nästa säsong. Sannolikt hade Leicester varit en liten outsider för en mittenplacering. Tuffa och svåra att möta, nu när de dessutom klarat den första svåra säsongens överlevnad i Premier League. Men så förändrades allt. Nigel Pearson fick i dagarna sparken.
Allt handlar nämligen inte bara om fotbollsresultat. Pearson har under förra säsongen även uppmärksammats för märkliga ageranden som egentligen har mer med honom som person att göra än själva spelet. Bland annat så blev han förbannad på en journalist efter en match mot Chelsea. Pearson kallade journalisten för en struts som stack huvudet under sanden, åtföljd av utfall som att han var dum och rent av tokig. Ett uttalande som fick mycket uppmärksamhet och Leicester-managern fick be om ursäkt dagen efter.
En annan uppmärksammad incident var när han startade en brottningsmatch vid sidlinjen med Crystal Palace James McArthur, vilket slutade med att Pearson tog strypgrepp på Palace-spelaren. Lägg därtill att han svurit åt en journalist på en presskonferens, bråkade med en åskådare, vilken han enligt uppgift ska ha bett ”att dra åt helvete”. Förolämpningar och utbrott som slutat i handgemäng har kantat säsongen. Och så var det ju den vidriga skandalen i Thailand.
Sexskandalen i Thailand
Leicester City ägs av den thailändska familjen Srivaddhanaprabha och var på en turné för att ytterligare stärka deras position på en marknad som är nog så intressant för engelska lag. Ägarna ville knappast ha en rasistisk sexskandal som rullades upp i rörliga bilder inför en äcklad omvärld. Tre spelare var inblandade – däribland Pearsons egen son – i en orgie som inte kan bortförklaras.
Alla dessa blåsväder under säsongen har nog lett till att Pearsons jobb varit hotat hela vägen och halmstrået blev en Great Escape. Men efter vad som hände i Thailand – även om det inte sägs fullt ut – så är brytningen med styrelsen total och värderingsmässigt finns inga möjligheter för ett fortsatt samarbete. Visserligen skickades spelarna hem. Men bägaren hade runnit över och relationen Pearson och Leicester Citys styrelse stod vid vägs ände. Ägarna ville ha ett slut på en ”ohållbar” situation. Det uppges föreligga fundamentala skillnader om vilket perspektiv som ska anläggas på verksamheten och sannolikt även andra saker.
Nigel Pearson återvände till Leicester 2011 efter en kortare sejour i Hull City. Det är också för Leicester han erövrat de största framgångarna som manager. League One togs redan under den första sejouren och allt kröntes med vinsten av The Championship 2013/14. Pearson är en herre som rör om och har väl aldrig varit en enkel person att hantera för ägare och ledning. Med Leicester fick han dock bygga ett lag som var präglat av de idéer han själv utvecklat som manager. Om Pearson inte blivit fotbollsspelare skulle han ha gått in i flygvapnet, vilket också ger en bakgrund till vilket typ av ledarfilosofi som gäller. Konsekvens visade han redan under sin första period i Leicester då han petade Wayne Brown. En spelare som erkänt inför alla lagkamrater – många med olika etnisk bakgrund – att han röstat på British National Party. Det var slutet för Brown i Leicester som sedan gick vidare till Preston North End.
Nu är dock relationen Leicester City och Nigel Pearson definitivt över. Åtminstone för denna gång. Det blev helt enkelt en skandal för mycket och vad som sedan hänt i kommunikationen mellan styrelse och Pearson vet vi ju inte, förutom att de är miltals ifrån varandra och ett närmande inte kommer att ske.